Kapitel 81 till 90

Sydindisk levnadsvisdom, statskunskap och kärlek 1330 epigram av tamilskalden Tiruvalluvar I svensk tolkning av Yngve Frykholm

Division (B) ANDRA HUVUDAVDELNINGEN

- OM TINGENS NATUR (Porutpäl)

II Statskunskap

Kap. 81 Varaktig förtrolighet
801.	Förtrolig vänskap kallas det förhållande som icke grumlas av friheter tagna med vänskapens rätt.
802.	Vänskapens natur är att tillåta förtrolighetens friheter. Ja att glädjas över dem är goda vänners plikt.
803.	Vartill tjänar långvarig vänskap om icke vänner tar på sig såsom sina egna de friheter som andra har tagit sig med vänskapens rätt.
804.	Om vänner med vänskapens rätt gör något oombett blir det av de visa betraktat såsom önskvärt.
805.	Om vänner råkar göra något som sårar dig må du betrakta det som tanklöshet eller tecken på alltför stora friheter.
806.	Varaktiga vänner överger icke dem med vilka de har umgåtts länge, även om det skulle bli dem själva till svårt förfång.
807.	De vilkas vänskap kommer av inbördes kärlek sviker ej sin vänskap ens när vänner gör dem illa.
808.	För dem som äger vänskapens frihet och ej lyssnar på förtal om sina vänner är det en angenäm dag även när vänner tar sig friheter mot dem.
809.	Älskade av världen blir de som aldrig överger dem för vilka de sedan länge har hyst obruten vänskap.
810.	Även av ovänner blir de älskade som aldrig sviker sin vänskap mot gamla vänner.
Kap. 82 Dåliga vänners vänskap
811.	Även om de ser ut att njuta därav mår dåliga människors vänskap bättre av att förminskas än att växa.
812.	De odlar vänskapen när det är lägligt för dem och sviker när det ej längre passar dem. Vad gör det om man vinner eller förlorar sådana själviska människors vänskap?
813.	Av samma slag som skökan som tar emot för vinnings skull och liksom tjuven är den vän som endast väger sin egen fördel.
814.	Ensamhet är att föredra framför den vänskap som är lik en otämjd häst som kastar av sin ryttare på slagfältet.
815.	Den futtiga vänskap som ingås med små människor vilka ej skänker något stöd är bättre att förloras än vinnas.
816.	De visas ovänskap är tio miljoner gånger att föredra framför de dummas mest förtroliga vänskap.
817.	Miljontals gånger bättre är det som kommer från ens fiender än från vänskap med löjeväckande människor.
818.	Utan många ord må man låta vänskapen svalna mot dem som försummar varje tillfälle att vara till någon hjälp.
819.	Med dem som säger si och gör så är - även i drömmen - varje samröre av ondo.
820.	Undvik att på minsta vis odla deras vänskap vilka privat låtsas förtroliga men offentligt smädar dig.

COMMENTAR 817. Originaltexten ger här ett underbart exempel på tamils kaldens förmåga att genom sitt ordval åstadkomma ett för sammanhanget lämpat onomatopoetiskt - ljudhärmande (i det här fallet skrattande) - ljud: "Nahaivahaiarähia nadpin" = löjeväckande människors vänskap ...

Kap. 83 Falsk vänskap
821.	Hycklande vänners vänskap är lik ett städ mot vilket de hamrar dig sönder när tillfälle därtill gives.
822.	Falska vänners vänskap är lika föränderlig som nyckfulla kvinnors hjärtan.
823.	Om de än har hämtat lärdom från många goda böcker är det för onda människor svårt att förvärva hjärtats godhet.
824.	Ta dig till vara för dem som smilar vänligt med ansiktet men som i sitt hjärta är idel falskhet och ondska.
825.	Icke i någon sak må man ta dem på orden som är opålitliga i sitt hjärta.
826.	Även om de talar goda ord såsom vänner blir de snart igenkända såsom falska vänners ord.
827.	Liksom sparmandet av bågen bebådar onda ting må man ej låta sig förledas av ovänners inställsamma tal.
828.	Såsom fiendens händer höjda till ödmjuk hälsning kan dölja en dolk är det med hans hycklande tårar.
829.	Mot dem som fjäskar utåt men i sitt inre döljer förakt må man själv visa leende vänlighet men inåt låta vänskapen dö.
830.	När det händer att fiender beter sig såsom vänner må du med ansiktet låtsas vänskap men vägra den med ditt hjärta.

Kap. 84 Dårskap
831.	Frågar du vad dårskap är så är det att söka fördärvet och undvika det som är nyttigt.
832.	Dåraktigast av all dårskap är att eftertrakta det som ej går an.
833.	Oblyghet, moralisk slapphet, oförskämdhet och brist på ideal är dårens kännetecken.
834.	Ej finns bland dårar större dåre än den som har inhämtat mycken kunskap och även undervisar andra men som icke lägger band på sig själv.
835.	Under en enda existens kan den enfaldige ställa så till att han i sju inkarnationer plågas i sitt eget helvete.
836.	Om en valhänt dåre tar sig något före går det på tok och han får dessutom bojor att bära.
837.	Om en dåre råkar vinna en förmögenhet kommer utomstående att njuta av den och hans anhöriga får svälta.
838.	Om en dåre får rikedomar i sin hand blir han strax som en drucken galning.
839.	Dårars inbördes vänskap har sina goda sidor, ty när de skils finns intet kvar som efterlämnar < saknadens> smärta.
840.	När en dåre träder in i de visas församling är det som när en smutsig fot råkar trampa i sängen.

Kap. 85 Dumhet
841.	Värst av all brist är bristen på kunskap. Ingen annan brist räknas av världen såsom brist.
842.	När den dumme ger en gåva med givmilt hjärta är det intet annat än mottagarens förtjänst <förvärvad i en tidigare existens>.
843.	Den plåga som de dumma tillfogar varandra är knappast möjlig ens mellan de värsta fiender.
844.	Frågar man vad enfald är, så är det den förmätenhet som säger: "Vi är kloka."
845.	Den dummes anspråk på den lärdom han ej äger väcker tvivel även i fråga om det han <tilläventyrs> har tillägnat sig rätt.
846.	Om man ej har vett att skyla sina brister är det enfaldigt att ens söka skyla sin nakenhet.
847.	Den dumme som försummar att lära av andras vishet drar stor olycka över sig själv.
848.	Han föraktar goda råd. På egen hand lär han sig ingenting. En sådan mans liv är en plåga tills han dör.
849.	Den som vill undervisa en blind blir själv lik en blind. Ty den blinde anser sig ändå vis på sitt sätt.
850.	Den som förnekar det som bejakas av världen kommer att räknas som en osalig ande på jorden.

Kap.86 Hat
851.	Hat - så kallar man den farsot som skapar förödande splittring hos alla människor.
852.	Om någon av osämja gör dig något ont är det stort att icke med hat i hjärtat göra likadant tillbaka.
853.	Om man undflyr hatets onda sjukdom vinner man oförgänglig ära.
854.	Om det ondaste onda kallat hat försvinner förvärvar man i stället lycka över all lycka.
855.	Vem förmår väl övervinna dem som äger makt att stå emot hatet?
856.	Den som njuter av att överträffa andra i hat, hans livs ruin och undergång är nära.
857.	De som bar lärt sig allt ont som kommer av hat kan ej se den sanning som kommer av storhet.
858.	Att motstå hat leder till välstånd. Att underblåsa hatet leder till fördärv
859.	När välståndet växer tänker man ej på hat. Men vill man gå under skall man se till att hatet växer.
860.	Av hat kommer alla onda ting. Men av vänskap kommer ett överflöd av goda ting.

Kap. 87 Fiendskapens art
861.	Med dem som är starkare än du må du undvika all strid. Men med dem som är dig underlägsna må du tvärtom söka strid.
862.	Den kärlekslöse har inga goda bundsförvanter, och själv är han utan styrka. Hur kan han då övervinna fiendernas makt?
863.	Feg, okunnig, motstridig och snål är han - ett lätt byte för sina fiender.
864.	Han behärskar ej sin vrede. Bevarar inga hemligheter. En sådan man blir alltid och överallt lätt besegrad av alla.
865.	Ett behagligt byte för sina fiender blir den karaktärslöse som ej söker den rätta vägen, som varken gör något av värde eller tar hänsyn till andras förakt.
866.	Värd att eftersträvas är dens fiendskap som är blind i sin vrede och omåttlig i sin lusta.
867.	Även till ett pris bör man eftersträva dens fiendskap som motverkar sin egen sak sedan han har påbörjat ett företag.
868.	En tillgång för sina fiender är den som är utan karaktär och full av brister och därför saknar bundsförvanter.
869.	En källa till stor och varaktig glädje för sina fiender är den motståndare som saknar kunskap och mod.
870.	Aldrig kommer äran att lysa över den som ej lyckas med ett så litet företag som att slåss mot en okunnig motståndare.

Kap. 88 Att förstå fiendskapens väsen
871.	Ej ens på skämt bör man åstunda det onda som kallas fiendskap.
872.	Med dem som brukar pilbågen som vapen må du möjligen söka strid, men aldrig med dem vars vapen är Ordet.
873.	Den galnaste bland galna är den som ensam drar på sig mångas fiendskap.
874.	Världen kretsar kring den storsinte som förmår att vända hat till vänskap.
875.	Den som själv är utan vänner men har två fiender måste göra en av dessa till sin bundsförvant.
876.	Vare sig denne är att lita på eller ej må man i nödens stund varken vara hans vän eller fiende.
877.	Yppa icke dina svårigheter för de vänner som ej anar dem. Röj icke din svaghet för dina fiender.
878.	Om du prövar mål och medel och vidtar åtgärder till försvar blir fiendens övermod till intet.
879.	Hugg bort törnbuskarna medan de ännu är späda. Sedan de har vuxit upp kommer de att såra den hand som hugger dem.
880.	Vid minsta pust går de tillspillo, som ej förmår betvinga sina fienders övermod.

Kap. 89 Inre fiender
881.	Skugga och vatten verkar skönt men kan dock bli till skada. Så ock ens egna vänner om de tillskyndar onda ting.
882.	Frukta ej de fiender som uppträder med svärd. Frukta i stället de fiender som låtsas vara vänner.
883.	Skydda dig med fruktan mot inre fiender. I nödens stund hugger de till lika visst som krukmakarns kniv.
884.	Om en vrång ovän finns bland er blir han till mycken skada och splittring bland fränder.
885.	Om inre fiendskap råder i det fördolda åsamkar den mycken olycka och dödligt fördärv.
886.	Om oenighet uppstår mellan dem som syns eniga blir det svårt att någonsin undgå döden.
887.	Även om de syns höra samman såsom krukan och dess lock blir samlevnad omöjlig om inre splittring råder.
888.	En familj där splittring råder får sin kraft förödd liksom järnet nöts av filen.
889.	Även om den syns liten som ett senapskorn rymmer splittringen inom sig fröet till fördärv.
890.	Att leva tillsammans i osämja är som att dela bostad med en kobra.

Kap. 90 Att icke smäda de mäktiga
891.	Det bästa skydd för dem Som önskar skydda sig är att icke tala nedsättande om de mäktigas makt.
892.	Om du uppträder utan vördnad mot de mäktiga kornmer dessa att åsamka dig oupphörligt lidande.
893.	Om man åstundar sitt eget fördärv må man - utan att akta på goda råd - förolämpa dem som har makt att krossa sina fiender.
894.	När den svage förorättar den starkeär det som om han vinkade Dödsguden till sig.
895.	De som har dragit över sig en mäktig konungs vrede kan icke överleva varthelst de än beger sig.
896.	Om man blir bränd av elden kan man möjligen överleva. Men för dem som förolämpar de mäktiga finns ingen räddning.
897.	Om högt begåvade och ädla män skulle vredgas, vartill nyttar då all tänkbar glans och rikedom?
898.	Om de vilkas makt är stor som bergen fattar beslut därom utplånas tillika med folket de <konungar> som syns stå fasta på jorden.
899.	Om mäktiga asketer vredgas störtas själve gudakonungen <Indra> från sin tron.
900.	Om de som besitter stor andlig makt blir vreda kan ej ens de mäktigaste <konungar> överleva.