Kapitel 39 till 50

Sydindisk levnadsvisdom, statskunskap och kärlek 1330 epigram av tamilskalden Tiruvalluvar I svensk tolkning av Yngve Frykholm

Division (B) ANDRA HUVUDAVDELNINGEN

- OM TINGENS NATUR (Porutpäl)

I Om konungamakten

Kap. 39 En konungs storhet
381.	Den som äger trupper, undersåtar, rikedom, goda ministrar, vänner och befästningar - dessa sex, han är ett lejon bland konungar.
382.	Tapperhet, givmildhet, visdom, entusiasmdessa fyra egenskaper utmärker en rätt konung.
383.	Vaksamhet, lärdom, viljefasthet - dessa tre må aldrig vika från den som härskar över landet.
384.	En oförvägen och stolt konung viker aldrig från dygdens väg och skaffar bort allt ont <från landet>.
385.	Att producera och skapa välstånd, att spara och rättvist fördela, det mäktar en rätt konung.
386.	Hela världen prisar den konung som är lätt tillgänglig för alla och som icke brukar hårda ord.
387.	Den konung som med vänliga ord utdelar skänker blir genast åtlydd av denna världen.
388.	Den som skyddar <sina undersåtar> med rättfärdighet blir av människorna ansedd såsom Gud själv.
389.	Den konung som tåligt uthärdar även ord som är bittra för örat lägger världen under sin spira.
390.	Ett ljus bland konungar är den som är givmild, välvillig, rättvis och omtänksam om sina undersåtar.
Kap.40 Om lärdomen
391.	Allt värt att läras må man lära utan brist. Sedan man lärt sig må man ock leva i enlighet därmed.
392.	Siffror och bokstäver - dessa är, säger de visa, människans båda ögon.
393.	Ögon äger blott de som äger kunskap. Två hål i ansiktet har de illitterata.
394.	Med glädje råkas, med vemodigt hopp <om återseende> skiljas, det är de lärdas bruk och sed.
395.	De olärda står lågt under de lärda, liksom de utblottade som står tiggande inför de rika.
396.	Ju djupare man gräver i sanden dess mer strömmar brunnens vatten. Så flödar ock kunskapens källor ju mer man studerar.
397.	I varje land och varje stad har den lärde hemortsrätt. När så är, hur kan då en människa förbli olärd till sin död?
398.	Den lärdom man har skaffat sig i en existens är till nytta och gagn i de sjufaldiga födelsernas kretslopp.
399.	När de lärde ser att världen gläds åt den lärdom som vållar dem själva glädje, så växer deras längtan < efter ännu mer>.
400.	Kunskap är ovansklig rikedom. Allt annat är av intet värde.

Kap. 41 Obildning
401.	Att disputera utan stöd av visdomsfyllda böcker är som att spela schack utan rutat bräde.
402.	Den olärdes längtan efter lärda ord är liksom längtan efter kvinnlighet hos en som saknar kvinnobröst.
403.	Till och med de okunniga må man gott tolerera om de blott håller tyst i de lärdas sällskap.
404.	Även om den enfaldiges glimtar av insikt ter sig mycket fina godtas de dock ej såsom vishet av de lärda.
405.	En obildad människas självförmenta storhet faller till föga så snart han kommer i samspråk med bildat folk.
406.	Blott till namnet existerar de illitterata. I övrigt är de att likna vid ofruktbar jord.
407.	Den stackare som icke äger kunskap från vittra berömda skrifter är att likna vid en grant bemålad lerdocka.
408.	Rikedom i händerna på okunniga människor är värre än fattigdom hos de visa.
409.	De olärda kan icke mäta sig med de lärda även om de förra är födda i en högre kast och de sistnämnda i en lägre.
410.	Såsom djuren till människorna, så förhåller sig de okunniga till dem som har studerat lärda skrifter.

Kap. 42 Att lyssna och lära
411.	Av all rikedom är lyssnandets rikedom den största. Ja, den är förnämst bland alla skatter.
412.	<Först> när det icke <längre> gives någon föda för örat må man även giva magen något.
413.	De som har mättat sig med visdomens föda för örat är här på jorden jämförbara med dem som njuter gudars föda.
414.	Även om du är obildad må du lyssna till de visa. När du råkar i trångmål blir det dig till stöd och hjälp.
415.	De ord som utgår ur de visas mun är som en stav till stöd på slipprig mark.
416.	Må du lyssna, om än aldrig så litet, till kloka ord. Ty i samma mån blir dessa dig till stor berömmelse.
417.	De som har studerat och lärt sig mycken visdom förmår icke' ens i misshugg yttra enfaldiga ord.
418.	Såsom dövt, även om det kan höra, är det öra som icke tar lärdom av visdomens ord.
419.	Sällsynt är att finna folk med vördsamt tal bland dem som har försummat att inhämta högre lärdom.
420.	Den som ej kan känna smak med örat utan blott med munnen - vad gör det för skillnad om han lever eller dör?
KOMMENTAR 420. Den som inte har något "smaksinne" i örat, dvs. den som saknar förmåga att lära och lyssna, är så värdelös att det är likgiltigt om han lever eller dör. Uttrycket "smak" (cuvai) är sammanfört med ordet för "öra" (cevi) – ett typiskt exempel på de i Tirukkura] rikligt förekommande kombinationerna av ordlekar och allitterationer.

Kap. 43 Kunskap
421.	Kunskap är det vapen som skyddar mot fördärv och en fästning som ej kan förstöras av fiender.
422.	Sann kunskap är att icke låta sinnena irra hit och dit, att inse vad som är ont och att driva viljan i riktning mot det goda.
423.	Att av allt som yttras av vem det vara må urskilja vad som är sanning, det är kunskap.
424.	Att göra sin mening lätt begriplig för andra och att förstå den djupaste mening i andras tal, det är kunskap.
425.	Kunskap omfattar hela världen och är ej nyckfull liksom lotusblomman, vilken än öppnar, än tillsluter sin krona.
426.	Att leva såsom världen<s vise> lever, det är visdom.
427.	De visa vet i förväg vad som skall ske. De okunniga förmår ej detta.
428.	Att icke frukta det som bör fruktas är enfald. Att frukta det som bör fruktas är vishet.
429.	Ingen plåga kan rubba de visa, som vet att skydda sig mot det som skall ske.
430.	Allt äger de som är rika på kunskap. De obildade är fattiga, vad de än sedan må äga.

Kap. 44 Att skaffa bort synder
431.	Stor är den <ikonung>s anseende som är fri från högmod, vrede och lusta.
432.	Oginhet, högmod och ond lusta är en styggelse för en god konung.
433.	Även synder små som frön blir stora såsom palmer i deras ögon som är måna om sitt anseende.
434.	Synden är en sak som noga bör bevakas. Ty den är en fiende som åsamkar fördärv.
435.	Den <konung> som icke i förväg vaktar på synden, hans makt kommer att förgås liksom strå i eld.
436.	Vad kan väl drabba den konung som först skaffar bort sina egna brister och sedan tar itu med andras?
437.	Den snikne som icke på tillbörligt sätt förvaltar sin egendom, hans gods försvinner utan att förkovras.
438.	Den snikenhet som griper fast om sitt eget räknas icke med bland andra synder. <Ty den är värst av dem alla.>
439.	Beundra icke dig själv. Eftersträva icke något onyttigt.
440.	En konung som icke öppet njuter någon last är trygg mot sina fienders anslag.

Kap. 45 Att söka de storas stöd
441.	En konung bör söka sina vänner bland goda män med mogen visdom och akta på deras värde.
442.	Sök deras vänskap som förmår råda bot på det närvarande onda och förhindra det kommande.
443.	Att umgås som fränder med stora män är den värdefullaste av alla svåra konster.
444.	Att kunna umgås förtroligt med män som i vishet är större än han själv är för konungen viktigare än all yttre makt.
445.	Ministrar är en konungs ögon. Därför må han utvälja dem med omsorg.
446.	Intet förmår fienderna göra mot den konung som likt en släkting umgås med kloka män.
447.	Vem har månne makt att skada den konung som omger sig med ministrar som har mod att tala honom tillrätta?
448.	Den konung som är utan skydd av tillrättavisande ministrar går under även utan yttre fiender.
449.	För dem som är utan kapital gives ingen vinst. För konungar som saknar stöd av goda ministrar gives ingen trygghet.
450.	Tiofalt värre än de mångas fiendskap är att förlora de visas vänskap.

Kap. 46 Att undfly dåligt sällskap
451.	Stora män undflyr dåligt sällskap. Små män dras till dåligt umgänge såsom till anförvanter.
452.	Liksom vattnet påverkas av jordmånen påverkas människors karaktär av deras umgänge.
453.	Människans insikt kommer inifrån. Hennes anseende kommer av det umgänge hon söker.
454.	En människas kunskap ser ut att komma inifrån själen. Dock är den helt beroende av hennes umgänge.
455.	Renhet i sinnelag och vandel kommer av renheten hos en människas umgänge.
456.	De renhjärtade lämnar efter sig goda söner. De som har rent umgänge kan icke göra annat än goda gärningar.
457.	Ett gott hjärta är en människas rikedom. Gott sällskap ger henne allt slags ära.
458.	Aven om ett gott hjärta är medfött hos de visa, så är gott sällskap ett tryggt stöd.
459.	Av ett gott hjärta fås himmelen som lön. Aven för detta är dock gott sällskap ett viktigt stöd.
460.	Bättre stöd i livet finns icke än gott umgänge. Ej heller finns värre olycka än dåligt sällskap.

Kap. 47 Att handla med klok beräkning
461.	Beräkna först utgift och inkomst samt därav följande 'Vinst och handla sedan därefter.
462.	Ingenting är omöjligt för dem som handlar först efter överläggning med utvalda vänner och efter egen klok beräkning.
463.	Att i hopp om vinst förstöra sitt capital är en metod som undviks av de visa.
464.	De som räds för skammen av andras löje ger sig aldrig in i en affär på måfå.
465.	Ett sätt att befrämja sin fiendes seger är att börja krig utan att noga pröva mål och medel.
466.	Den man går under som gör det han ej borde göra. Går under gör ock den Som ej gör vad han borde göra.
467.	Låt beslut och handling dristigt följas åt. Att påbörja något och sedan säga: "Låt oss fundera på saken" är ynkedom.
468.	Ett planlöst företag är dömt till misslyckande även om det stöds av många.
469.	Aven om en gärning är god är den av ondo om den görs utan hänsyn till människors läggning och natur.
470.	Var man må med klok beräkning göra sådant som ej blir till åtlöje. Ty världen godtar ej sådant som är oförenligt med hans ställning.

Kap.48 Att beräkna sin styrka
471.	En konung måste väga mot varandra den styrka som planen kräver, den styrka han själv besitter, såväl som fienders och bundsförvanters styrka, och sedan handla därefter.
472.	Intet är omöjligt för den som utforskar vad som är möjligt och vad som behöver vetas och som sedan går åstad i enlighet därmed.
473.	Många är de konungar som, utan att mäta sin egen styrka, övermodigt har givit sig in i strid och brutit samman mitt i striden.
474.	Snabbt går den under som ej kan hålla fred med sina grannar, som ej känner sin begränsning och som berömmer sig själv.
475.	Lastar man en kärra med påfågelsfjädrar bryter man dock dess axel om man lastar den över dess förmåga.
476.	Ett brått slut får deras liv vilka klättrar ut på yttersta grenen och sedan dristar sig ännu längre ut.
477.	Blott efter måttet av din förmåga må du idka givmildhet. Det är sättet att bevara och nyttja din egendom.
478.	Om än måttet av din inkomst är ringa gör det ingen skada om blott utgifterna icke är större ändå.
479.	Om någon lever över sina tillgångar är hans rikedom ett sken som snart försvinner.
480.	Den givmildhet som ej mäter egna resurser gör snart slut på givarens förmögenhet.

Kap. 49 Att gripa tillfället
481.	Om dagen är kråkan starkare än ugglan. På samma sätt behövs det lägliga tillfället för konungen som vill besegra sin fiende i strid.
482.	Konungens förmåga att gripa in när stunden är mest läglig är det rep som håller hans framgång fast.
483.	Kan månne något sägas vara svårt för den konung som med lägliga medel tar rätta tillfället i akt?
484.	Om du så ämnar erövra hela världen skall detta lyckas dig ifall du väljer rätt tid och plats för ditt ingripande.
485.	De mäktiga som siktar på att besegra världen väntar lugnt på det lägligaste tillfället.
486.	När den mäktige lägger band på sin styrka är det som när den vilde gumsen drar sig tillbaka för språng.
487.	Den vise brusar icke öppet upp i vrede utan bidar sin tid och behåller sin vrede inom sig.
488.	När man möter sin fiende må man fördra honom tills den lägliga stunden är inne och hans huvud ligger i gruset.
489.	Om du råkar få ett sällsynt tillfälle så grip det genast och uträtta stora ting.
490.	Liksom tranan står med hopfällda vingar må du bida din tid. Liksom tranan må du ock hugga till när rätta tillfället är inne.

Kap. 50 Att välja rätt plats
491.	Börja inget krig, smäda ingen fiende förrän du har intagit den mark som du behöver för att kunna omringa honom.
492.	Även för dem som är väl förfarna i bitter strid är det en stor tillgång att förfoga över en befäst plats.
493.	Även den svage vinner styrka och seger om han väljer en gynnsam plats från vilken han kan bekämpa sina fiender.
494.	Fiendens krigsplan görs om intet om man rycker fram från en väl vald befäst plats.
495.	I det djupa vattnet är krokodilen den starkaste. Men om den lämnar vattnet blir den besegrad av andra.
496.	Den stora vagnen med mäktiga hjul färdas ej på havet. Båten som ilar fram på havet färdas ej på land.
497.	Den som gör upp en perfekt plan och väljer lämplig plats behöver ingen annan hjälp än sitt eget hjältemod.
498.	Den mäktigaste härförares makt blir till intet om han vågar sig in i den svagares befästningar.
499.	Om fienden saknar både befästning och härsmakt är det ändå farligt att angripa honom på hans egen mark.
500.	Även den tappraste stridselefant besegras aven sjakal om den hamnar på en plats där benen sjunker djupt ner i dyn.